Om Erika ...Kid och hela sprallande kånkarongen med kareta i!

Om en sockerchockssöndag.

2012-01-29T22:49:00.001+01:00

Ja men det här blir ju bra hjärtat! säger jag och skottar in ytterligare en näve av fyra års överblivna lördagsgodis. Daniel skruvar upp högtalare och drar kabel. Jag förstår ingenting, lägger ett nytt ord på Wordfeud och mellan nävarna med zoo-apor och lysmelk stånkar jag: Gud vad illa jag mår och vad varmt det är här!

Jag föll ner i helvetesgapet igår när Daniel föreslog hämtpizza från Roberto's. Pizza, lördagsgodis och film. Skyller givetvis allting på den nyinköpta soffan som bara måste provsittas, provliggas och provsovas i. Inte ett träningspass sedan i fredags, långkalsonger för att dra in sladdermagen och utöver det har vi varit på moster Johannas kalas och ätit av alla kakor och alla tårtor.

En snygg och bra present hade vi minsann köpt. En rosa givetvis för det hade jag och 6 år bestämt. Som pricken över i:et hittade vi dessutom Catch Thrill; en rosa dosa med snussmak av 'Raspberry Pepper'. Inte så illa pinkat och de blev glada när vi kom och ännu gladare när vi for ;).

God afton nu ska jag dra på jobbet!

Om en icke-fotodokumenterad fredag.

2012-01-27T23:42:00.000+01:00

Daniel, har du inte tagit något kort idag? Jag måste blogga! och Daniel skakar på huvudet. Nix, inga bilder då han tapetserade. Inga bilder då jag satt på fredagsmöte och inga bilder då jag lyxlunchade på Scandic Syd (hett tips, grym vegetarisk lunch). Inga bilder då jag krälade runt tygavdelningen på Åhléns, inga bilder när världens bästa kom hem med blommor till mig och inga bilder från varken BodyPump eller Spinning.

Som tur är inga bilder då jag gjorde en praktvurpa i entrén på Medley. Inga bilder på svärmor eller svärfar som kom på besök, inte ens ett kort på svärfar då han nös 13 gånger över en rom och cola och sedan deklarerade att det var dags att åka hem.

Därför tog jag ett kort på Daniel nu. Vid köksbordet. Klockan är 23:41, han spelar på sin iPhone och väntar på att jag ska blogga färdigt. Vi har blivit tipsade om att se SVT's dramatisering Äkta människor. Det var den fredagen. Imorgon säger jag godmorgon lördag, ni får sjå er med en ny bild tills dess.

God kväll och världens största grattis till bästa HP på hans födelsedag!

Om det här med att jobba dagtid.

2012-01-26T06:24:00.000+01:00

Det finns vissa fördelar med att jobba dag; jag kan sitta med Batman och Spindelmannen och bygga legoborgar i en evighet, jag behöver inte stressa fram några microvärmda köttbullar utan kan äta middag klockan sju istället för att stå på en uppstart. Jag hinner läsa Peter Pan för hela barnaskaran, två gånger till och med. Jag kan, som igår, gå och lägga mig så pass pensionärstidigt som klockan 21 och ändå hinna träna i en timme och så får jag skeda hela natten med min Daniel.

Utöver detta är det lugn och ro i gryningen och bara jag och kaffekoppen vid frukostbordet, ingen skriker: Jag vill ha meeeeer gröööööt med socker och kaneeeeeel! eller drar mig i benet när jag ska måla mascara. Jag behöver inte ens plocka ur diskmaskinen för det lever om. Tack vare att Mackan både lånat ut en extra bil till oss och agerat chaufför smyger jag runt här hemma i raggsockar och tycker att det här med att jobba dag är rätt okej ändå.

Om att göra det omöjliga.

2012-01-25T17:40:00.000+01:00

Fasen så grisstolt jag är över mig själv som efter 6 månader med kebabpizza och öl lyckades springa 1,2 mil utan att stanna. I fel skor, i uppförsbackar och halka och samtidigt avklara två telefonsamtal.

Hurra för mig som har konditionen kvar efter en dosa snus per dygn och den dagliga morgontjuvröken. Efter att ha flexat stjärten i tights i tio minusgrader är den så jäkla värd en varm bastu nu.

Dagens träning ligger nu bakom mig. Den känslan är så jävla fin.

Om en gårdag och en onsdag.

2012-01-25T06:14:00.001+01:00

Igår var en mycket stor dag: Jag hade namnsdag (mycket viktigt!), jag fick stiga upp 5 på morgonen, Daniel träffade mäklaren som kikade på huset igen efter renoveringen, kylskåpsdörren hamnade åt rätt håll och jag tömde förrådet på Hamrinsvägen.

Idag har jag tagit sovmorgon ända till 05:45 och känner mig ungefär 1000 gånger mer överkörd men hej vad det går, tusen kaffekoppar och Välkommen till Umeå Brevterminal!

God morgon!

Om en kylskåpsdörr. Inte roligare än så.

2012-01-24T15:58:00.001+01:00

Vi köpte ny kyl och frys för typ en halv miljard när vi flyttade in i huset. Vi var myyyyycket noggranna med hur dörrarna skulle öppnas och när allt levererades så fick vi givetvis fel. Det tog några veckor men så kom den nya dörren till oss och så fick vi givetvis fel. Nu har dörr nummer tre anlänt och jag skulle inte bli förvånad om vi har fått fel.

Daniel har i alla fall åkt på affären med ungarna (a.k.a. bytt barn mot bollar) och jag har i köket en alldeles egen handyman-elektriker-som-skruvar-och-bygger-i-sitt-blåställ. Jag undrar om jag kan be honom fixa så att det kommer öl ur kolsyremaskinen istället för vatten?

Om snyggischutsikten.

2012-01-23T15:28:00.001+01:00

Inte för att skryta över våra sjukt snygga köksgardiner men kolla istapparna! Daniel kallsvettas och mumlar någonting om misstänkt värmeläckage och jag bara: Skit i det, det är snyggt! Ungarna hurrar och vill springa på baksidan och riva ner dom och jag bara: Glöm det, det är snyggt!

Om en önskebrunch.

2012-01-22T14:42:00.000+01:00

Morgonstund har guld i mun men i morse vaknade vi så sent som 10 med en viss eftersmak av Minttu. 31 år ville ha O'boy, Kid ville ha Frosties och 4 år tuggade Corn Flakes. Jag ville ha prinskorvar medan 8 år åt kardemummaskorpor och 6 år hade beställt vändstekta ägg. Notera gärna färgmatchningen så att jag vet vilket barn som är vilket och vem som glömt att stoppa glaset i diskmaskinen ;). Nu slår vi på stort med en gigantisk stek i ugnen, så sjukt uppstyrt! Typ två timmar i en stekpåse och sedan har vi vuxenpoäng så att det sjunger om'et!

...förresten så heter det inte prinskorvar, det heter grisfötter.

Om att det aldrig blir som man har tänkt sig. Igen.

2012-01-20T20:32:00.002+01:00

Jag vet inte vad det är med folk egentligen. Gå och bli sjuka sådär och ställa in hela Fortetevenemanget. Nej, det gillar vi inte. Jag gillar heller inte att Arvid har åkt på femte sjukan och ser ut som om han har fått psoriasis i ansiktet. Han andas så tungt att jag snart börjar tro att han skulle behöva sova med grismask. Vad ska familjen Annorlunda hitta på nu? Bowling eller kanske bio för typ billiga tusen spänn? Jag har hört rykten om att årets snöborg står färdig. Någon som vet?

Om en framåtblick.

2012-01-19T19:12:00.000+01:00

Bakåt är en riktning dit man icke skall se i onödan sa Torgny Lindgren (har jag för mig?) så nu blickar jag framåt mot helgen. Ett pass kvar sedan hämtar vi hem Kid, fredagsmyser, drar på Fortet, besöker Godishuset, smuttar på rödvinet och värmer bastun.

Gött!

Om mormor, midnatt och mackor.

2012-01-17T23:45:00.001+01:00

Kid är hos sin mormor och morfar på tisdagar när Daniel är i Norge i och med att jag och hans pappa jobbar natt. Den här tisdagen hann jag bara ställa in honom i hallen hos mamma och pappa och rabbla: Hansägeratthanärtröttochharontinäsanochihalsenochsåhostarhanochsnorar. Jaghöravmigpåenstund! innan jag åkte till jobbet.

Så, nu VAB:bar jag på flickrumsövervåningen, utvilad och egentligen redo för en postal natt men med två knäckemackor med rökt sik som kompensation.

Inte dumt. Inte alls.

Om en räka som blev till en ko.

2012-01-16T14:37:00.003+01:00

Ibland kan jag få riktigt härliga idéer. Ljuvliga kanske jag skulle skriva, mest för att Anna får dåndimpen av det ordet. Idag stod jag i alla fall på platsen som vi som gillar antikviteter samlas på; COOP Haga.

Räkor, räkor, räkor! tänkte jag i någon form av räksalladcraving och så köpte jag hem 800 gram nötkött. Sådärja, vem sa biff biff bourgogne, boeuf à la bourguignonne eller boeuf bourguignon? Ja, inte tusan var det jag. Jag kan ju inte ens uttala det men köttgrytan puttrar i alla fall på spisen. Aaaah, det doftar ljuvligt! ;)

Fan så uppstyrt. Klapp på axeln till mig, high-five, up yours chumpette! Nu blir det ordning på den här veckan också.

Om egentligen ingenting.

2012-01-16T09:35:00.001+01:00

Njaaaa, om man bloggar just innan läggdags så är det väldigt sällan det hinner hända någonting tills dess att man vaknar. Jag har i alla fall inte legat och tänkt ut något meeeen jag har målat spaljén och räddades av att färgen tog slut i pytsen.

Nu ska jag äta frukost, promenera med Kid till förskolan, besöka gymmet i en timme, dejta bästa Heleemann över ett spinningpass och efter alla dessa högpresterande aktiviteter ska jag lägga mig i Tempurhimlen fram till klockan 16 då det är dags för core och kondition.

Mauritius kommer närmare, om tre månader ligger vi där på paradisstranden. Mest längtar jag nog till onsdag då Daniel kommer hem och till fredag då Erika, Kid och hela sprallande kånkarongen är samlade igen.

Om när det inte finns någon återvändo.

2012-01-15T19:18:00.000+01:00

Ischlo-pischlo, jag hade tänkt mig söndagsmys men Kid kved klockan 18:30 och bad om att få gå och lägga sig. Klockan 19 var det släckt och stängt och jag hade hunnit läsa Aristocats i väldigt långsamt tempo. Fan. Det här betyder att jag måste måla den där förbaskade spaljén.

Om sköna (?) söndag i snön.

2012-01-15T18:17:00.001+01:00

Idag har vi varit på Bräntberget och åkt både pulka och snowracer. Täckbyxor, kaffetermos, varm choklad, skoterskor, festis, BRAGO-kex, Pringleschips, halsdukar, kinderägg och sju par vantar. Lagom temperatur, korvgrillning och snöfall. Arvid tyckte att det var skitroligt.

Typ såhär kul:

Mjaaa, det var kanske ingen riktigt bra dag för uteaktivitet idag. Kid blev till och med så desperat efter värme att han till slut drog till med att han var bajsnödig och sedan högljutt deklarerade sin desperation för hela pulkabacken: Jag har glömt att bajsa idag! Ungefär 100 gånger innan jag satte ongen på pulkan och gled ner till värmestugan.

Bättre blev det när vi fick med oss leksällskapet hem till värmen, tjocksockarna och leksakslådan. Det går visst minst lika bra med varm choklad och kanelgifflar vid köksbordet...

Om det här med frukost.

2012-01-15T09:47:00.001+01:00

Jag är inget större fan men jag försöker och jag lär mig. Nu tack vare COOP's utförsäljning av naturgodis. Suryoghurt, russin, tranbär, låtsasfärska frysta hallon samt pumpa- och solrosfrön. Detta efter 10 timmars sömn och ingenting mer på schemat än en dusch. Sköna söndag är här!

Om hur Kid ser på mitt hår.

2012-01-14T09:26:00.005+01:00

Jag måste erkänna att det finns en hel del likheter. Bildlärarsonen är inte helt fel ute. Idag plattar jag håret men först ska jag försöka mig på att städa tre våningar utan att gnälla en endaste gång.

Stor chans, stoooor chans. Typ. Ba. Men moget. Men snygg.

Om det här med att ta helg. På riktigt.

2012-01-13T17:54:00.000+01:00

I hela mitt liv har jag knegat på obekväm arbetstid och i hela mitt liv har en tisdag eller en torsdag betytt lika mycket helg som en lördag. Jag har alltid varit pigg, glad och peppad. Utvilad, ljuv och rolig att umgås med. Den här veckan har jag jobbat dag och nu är jag sådär aptrött att jag knappt kan bete mig.

Jag är inte rolig på nåt sätt. Ingenstans. Jag är bara trött. Trött och grinig. Sådär trött som jag var när jag var gravid och sådär trött som man kan vara när man är riktigt bakis. On top of that har jag lovat Kid hamburgare, Xbox-spelande med chips och att man får vara uppe lite längre än i vanliga fall. Vad fan tänkte jag med?

Jag var redo för sängen klockan 16 och jag är så gott som medvetslös nu. Annars en bra dag med fredagsmöte, lunch på Scandic Syd, ett gympass och så ett svettigt konditionspass för att nolla dagens alla pepparkakor. Synd bara att jag inte blev särskilt snäll.

Nu ska vi promenera till affären så att Kid får införskaffa sitt fredagsmys. Efter det ska jag värma mig med dagens hundrafemtionde kopp kaffe, njuta av en endaste liten chokladtryffel och om Kid sover till 10 imorgon ska han bannemej belönas väl.

Trevlig helg gott folk!

Om ett slapparsel.

2012-01-12T20:28:00.001+01:00

Ett tecken på att man mjuknat en aning senaste halvåret är att man (inte 'jag' utan 'man' för att jag ska verka lite mer oskyldig) sitter på en kontorsstol och letar febrilt över hela skrivbordet efter sin A5-stora anteckningsbok med hård pärm som man haft för typ trettio sekunder sedan. När paniken över att ha tappat bort den uppstår reser man sig upp och inser att man har suttit på den utan att märka någonting.

Ett annat tecken på att man mjuknat en hel del senaste halvåret är att man sitter i bilen på ICA Maxi-parkeringen och letar febrilt efter sin plånbok med stor rosett på som man haft för typ trettio sekunder sedan. När paniken över att ha tappat bort den uppstår så lyfter man på arslet och vad hittar man då där? Hrmpf. Imorgon ska jag göra stjärtövningar på gymmet. Typ bara.

Om Tomten i januari!

2012-01-11T17:03:00.003+01:00

Vi har fått brev från Tomten! Shit pommes, öppnade brevlådan och där låg 6 röda fina brev från självaste Tomtefar. Inte illa av honom att skicka till morsan och farsan i familjen också.

Om att stiga upp innan man normalt ens slutat jobba.

2012-01-10T06:00:00.002+01:00

Jag börjar 06:45 idag, ett straff utan dess like. Enda belöningen jag kan se i detta är att jag kanske somnar sött bredvid Kid efter sagan ikväll. Mitt lilla hjärtegryn kommer hem idag och som jag har längtat!

Om amenorré som rimmar på gonorré.

2012-01-09T20:18:00.001+01:00

Jag var hungrig hela natten och trött hela morgonen. Snoozade en hel timme innan jag masade mig upp och iväg på spinningen och sedan kom förklaringen i form av menstruation eller blödningar från livmoderslemhinnan om jag ska vara väldigt ingående i ämnet. När jag ändå är igång så kan jag berätta att en kvinnas första menstruation kallas för menarche och en utebliven menstruation heter amenorré som rimmar på gonorré. Närå, det där är ingenting jag kan. Jag kollade Wikipedia i brist på annat att göra...

Mja, nog om detta. Det jag ville komma fram till var att jag alltid får sån jäkla energi just den här dagen. Så efter spinningen uträttade jag ärenden och väl hemma bokade jag BodyCombat och så åkte jag på det också och där fann jag Gud i form av Therese som var så intensiv i sextio minuter att svetten fullkomligt dröp. Jag älskar sånt. När man börjar lukta som om man sprungit två mil. När det yttre svettlagret är uttömt, när urgrundssvetten kommer fram och man luktar skog, mossa och troll (?). Mja, nog om detta också.

Jag "lagade" mat dessutom. Veckosallad på tre paprikor, en purjolök, två kilo vitkål och ett kilo morötter. Fem minuter tar det att skala allt och pressa ner det i Aidan. Kolla snygga skärbrädefödelsedagspresenten från jobbet förresten. Alltid velat ha en. Alltid varit för snål för att köpa en. Grattis på 29-årsdagen! sa jobbet och jag sa verkligen Tack! Till detta stekte jag två bajskorvar. Fifan, man kan inte tro att jag hade MVG i hemkunskap direkt.

Om en söndag med Axel.

2012-01-08T23:57:00.001+01:00

Idag har jag hängt med den här killen. Hans mamma är min kusin, hon heter Sofie och hon bloggar numera här. Dessutom så har jag fått håret klippt och utväxten blonderad. Jag har blivit bjuden på smarrig chicken-thai-soup och riktiga och fullkomligt ljuvliga vårrullar. Sedan gick tiden snabbt och klockan 21 hade jag Skypedejt med världens bästa Daniel så då skyndade jag mig hem till datorn. Det var det minsann.

Nu har jag upptäckt att Blogger äntligen har en mobilbloggs-app så den testar jag i skrivande stund, vi får se hur det går, tjollahopp!

Om 2012 som börjar på 'M'.

2012-01-07T18:17:00.001+01:00

M ser ut att bli årets bokstav. M som i Mauritus och M som i Metaltown. Mäktigt! Nu promenerar jag till Heleemann till den här låten av Mustasch.

Aaah, vilket år! ...och det har bara börjat.

Om att göra det enkelt för sig.

2012-01-07T13:02:00.003+01:00

Jag, kusin Sofie och lillgullekusinbarnet Axel hängde igår men eftersom att det var röd dag så fanns det inte särskilt mycket att göra. Vi åkte till Strömpilen och shoppade lite och jag var tvungen att fylla på kylskåpet. Sofie försökte tappert att ge matförslag. Det lät typ såhär: Du kan äta köttfärssås, det är ju enkelt! och jag bara suckade och sa: Köttfärssås? Är du knäpp? Då måste jag ju hacka, steka, tillaga och dessutom diska. Nej, det ska vara någonting för micron som passar till veckosalladen.

Hon gav sig inte utan fortsatte: Men du! Världens enklaste thaigryta. Du tar bara morötter, lök, broccoli, kyckling, mushroom sauce och blablablablabla... och jag bara tittade storögt, höll i mig i frysdisken för att inte tappa balansen och så plockade jag upp typ 2 kilo microfärdiga järpar ur närmaste fack. Ett besök till mejeriavdelningen och sedan var mina två veckor färdiga. Varför göra det så svårt? ;)

Till lunch åt jag det här:

Jag skickade bilden till Daniel med kommentaren: Vad lagade kockarna för lyxlunch åt dig idag? Själv så fick jag äta upp det grannkatten inte ville ha... Jag vände till och med på äggen innan fotograferingen för att det såg FÖR äckligt ut med gulorna bortplockade. Inte dumt dock. Inte alls.

Frukosten var ju en fröjd för ögat i alla fall. Det får räcka så.

Om att vara prettohurtig på en lördagmorgon.

2012-01-07T10:21:00.000+01:00

Jag la mig kärringtidigt igår, kan ha att göra med den kärringtidiga uppstigningen. Drömde sedan mardrömmar i sisådär fyra timmar och där vid tretiden var Daniel jävligt billig för att jag fick ligga ensam och försöka lugna ner mig själv efter invasioner, krig, supertöntiga monster som jag var superrädd för och inbrottstjuvar.

Jag har alltså sovit med täcket över huvudet (syrebrist!) och inte en endaste liten tå utanför täcket. Minns även att min plan för att inte bli mördad i hemmet var att krypa in i en svart sopsäck och gömma mig i förrådet, detta för att jag visste att jag inte skulle komma in under sängen. Fifan, hjärnans tankekraft medan man sover...!

Nu löser alla jag känner melodikrysset. Jag har ätit frukost i lugn och ro och jättelänge och till och med lyxat till det med att pressa alla blodapelsiner vi hade hemma så att jag skulle få juice. Nu ska jag pallra mig iväg till Medley för lite Body Balance.

God morgon på er gott folk, ikväll är jag bortbjuden på middag hos bästa Helena. Gu'se'gött!

Om arla morgonstund.

2012-01-06T07:24:00.002+01:00

Jag sover men hör att jag får ett sms. Jag inbillar mig att det är Daniel trots att jag vet att han inte har tillgång till sin iPhone därutenågonstanspåhavet. Klockan är 05:22 och det står: Äter, skiter och vi andas ishockey!!!!! VM-Guld!!!!

Tackar, tackar.
Givetvis kunde jag sedan inte somna om.

Jomensåatt'e... det är ju kul när det går bra för andra! Hurra.

Om att vara husägare.

2012-01-05T14:57:00.000+01:00

Imorse kompade jag ut en timme tidigare för att hinna hem och ställa ut soptunnan som jag helt glömt bort. Då kände jag mig halvt dum i huvudet och halvt som en husägare. Kanske går dessa två att kombinera, det får framtiden utvisa.

Därefter ägnade jag nästföljande timme (!) åt att skotta bort 25cm tungsnö från hela uppfarten och jag tror minsann att Daniel drog vinstlotten som tog sitt pick och pack och drog långt ut på en regnig rigg. På tal om det så har jag inte hört ett ord från karln på ett dygn vilket är rekord och nu tror jag ju givetvis att helikoptern har störtat i havet och blubb-blubb-blubb så ses vi aldrig mer.

Sandbacka fortsätter dock att överraska med sin charm. 06:15 stod jag till exempel och samtalade med grannen om ett träd på baksidan som vi är sugna på att kapa bort. Grannen skulle minsann hjälpa till för hans son hade en kranbil och sedan fortsatte vi skotta, sida vid sida, och det kändes rätt så obekvämt att inte prata utan bara gå fram och tillbaka, fram och tillbaka med snömassorna. Inte kunde jag göra någonting åt saken heller. Jag blir typ anfådd efter första spadtaget och att försöka hålla liv i någon form av konversation då är väl bara okej om jag ringer 112 innan.

Annars då? Jo, jag har en låååång lista på saker som ska göras. Här är ett urval: lacka spaljén, måla hall- och källartrappan, måla fyra dörrar, måla två sängar och måla ett skrivbord. Jag har tre barn- och jobbfria dagar framför mig och förväntar mig givetvis att alla jag känner dyker upp med en pensel och en färgpyts. Så mysigt vi ska ha! ;)

Om ett charmigt, snöigt, Sandbacka.

2012-01-04T13:06:00.000+01:00

Sandbacka är charmigt må jag säga och vi är inte så dumma vi heller. Daniel tyckte till exempel att det var en bra idé att rimma till traktorföraren så efter "Snälla plogis skotta hit, för vi ser inte ett skit" var vi en enorm plogkant fattigare, -till vår stora glädje. Tanten högre upp längs gatan tyckte att det var en bra idé att komma förbi med en hel ICA-kasch med limpor och franskor till kidsen och det tyckte vi med. Hjärtligt är bara förnamnet.

Det har blivit en hel del snö senaste dagarna och jag är inte den som klagar över det. Kid diggar det stenhårt, speciellt om man för att skotta blir mutad med varm choklad. Efter en tur med bilen inser jag dock att idag är dagen D då det är dags att börja promenera till jobbet igen. Så som start på det nya livet tänker jag nu ta en snus och sova bort sisådär fem timmar.

Den 1 september springer jag och Sandra Tjejmilen i Stockholm, ska'ru me?

Om en comeback!

2012-01-03T03:14:00.003+01:00

Så kom då äntligen dagen när internet fann sin väg in till ÖK 108A. Dagen då förskolan ringde och sa att Arvid hade magsjuka, då kånkarongen vinkade farväl till oss efter en Eurasia-buffé och då det stormade så mycket på havet att Daniels avfärdsdatum ut till riggen sköts fram en dag. Det här var också dagen då Arvid inte kräktes någonting hemma, då vi tog över ungarnas xbox efter läggdags och som besatta spelade Skylanders i sex timmar utan att spara.

Det här var också dagen då mitt nya träningskort på Medley införskaffades, då den postala julklappen i form av en trådlös Canon-skrivare installerades och då vi skottade uppfarten mer än en gång och drack varm choklad. Det här var också dagen då vi fick sovmorgon, då alla fyra kids fick nya taklampor, då mamma och pappa kom med det sista köksskåpet ovanför vår nya kyl och frys och då vi åt pepparbiff med kantarellsås och därefter quesadillas med parmaskinka och chevré till nattvickning.

Det här var utöver detta dagen då Arvid fick äta hur mycket tomtegröt han ville till kvällis och tryckte i sig en hel korv, ett halvt kilo och därefter somnade som i koma. Det här har varit en helt fantastisk dag då två vuxna människor frossade i ostkrokar och sköt på det nya livet ytterligare en dag. Det här var dagen bloggen gjorde comeback.

Det här var minsann en riktigt bra dag!

Om att ni är gulligast'.

2011-12-18T02:56:00.001+01:00

Jag älskar er för att ni saknar mig och för att ni gratulerar mig på min 29-årsdag. Anledningen till min frånvaro är en trasig fiberkabel och Umeå Energi's sugigt långa väntetid för reparation (februari 2012). Så... tack och håll ut. Vi hörs när jag kan stava till INTERNET igen.

Om en liten sneak peak på ÖK 108A.

2011-12-09T21:17:00.001+01:00

Man brukar säga jorden runt på 80 dagar men Daniel valde att säga huset runt på 8 dagar. För er nyfikna kommer här en liten sneak peak på Östra Kyrkogatan 108 A. Om man tittar till vänster när man kommer in genom ytterdörren så ser man Arvids rum med robotar, halltapeten i randigt rosa och så Emanuels fyraåriga dinosaurierum.

Inte ens i min vildaste fantasi trodde jag att D skulle lyckas med konststycket att renovera tre våningar från topp till tå på en vecka men det gick minsann och det gick fantastiskt bra! Vi är överförtjusta, överlyckliga och jag är överjäkligt stolt över världens bästa Daniel som åstadkommit det vackraste hem jag någonsin haft. Dessutom innehåller det precis allt jag vill ha, allt jag någonsin önskat mig, pekat på, suktat efter... och mycket, mycket mer.

Imorgon flyttar vi in! ...och på uttalandet "Men Daniel, du har ju kapat huvudet av robotorna!" så svarar han såklart "Ja? Jag är ju Kapen?"

Om barn som inte tycker om mat.

2011-12-01T19:00:00.001+01:00

Det spelar ingen roll vad jag tillagar i den här familjen så är det äckligt. Nej, nu ljög jag. Det finns fyra saker jag kan servera som tilltalar: köttbullar, falukorv, tacos eller hamburgare. Resten är bara en enda lång provokation vid middagsbordet. Jag vet inte vad man gör med barn som inte tycker om att äta annat än köttbullar, makaroner och sötsaker. Någon som har något tips, tricks eller råd?

Innan jag ens börjat med maten så får jag höra: Jag tycker inte om det, det är äckligt. Medan jag lagar mat får jag höra från tre olika munnar: Jag tycker inte om det där, jag kommer bara att äta makaronerna. Under middagen får jag höra: Det här är verkligen jätteäckligt. Sedan har de små liven fått för sig att man kan förhandla om maten: Om jag äter upp köttfärsbiffen, får jag glass då? Om jag smakar på salladen, får jag godis då?

...och jag bara kokar av frustration och irritation. Det är ju inte direkt så att jag serverar gift. Ibland kan en paprikastrimla förstöra en hel middag, nästa dag är det en minimal lökbit. Försöker jag mig på någon sås eller att tillsätta svartpeppar så kan jag ju lika gärna pudra gratängen med arsenik, det kommer att vara lika populärt.

Jag har i vredesmod sms:at Daniel och meddelat att det hädanefter är han som står vid spisen inför varje måltid. Jag kommer endast, och då menar jag endast, att servera falukorv och köttbullar och givetvis kommer jag att köpa Mamma Scan's färdiga bullar så att jag slipper sitta vid middagsbordet och lyssna på evighetslånga konversationer om vad jag lagat som är äckligast på tallriken.

Jag ger upp! Jag abdikerar från matlagningen. Allt som jag en gång i tiden tyckte var roligt är borta. Samtidigt är jag så satans frustrerad över att så små barn kan driva mig till vansinne. Jag överväger att gå över till ICAs matkasse och servera gnocchi, avocadosoppa och räkpasta. Då slipper jag ju i alla fall känna att ungarna inte äter för att jag lagar världens äckligaste mat varenda dag. Då kan jag skylla på folket på ICA och slippa bli besviken så fort det är dags att sätta sig vid middagsbordet.

Men om jag ska vara realistisk; hur får jag barnen att uppskatta måltiderna? Är det en omöjlig uppgift att lösa och således bara att bita ihop och leende ta emot gnäll och kritik varenda dag?

Om att det aldrig blir som man har tänkt sig.

2011-11-30T13:38:00.001+01:00

Jag ska åka och köpa ett hus. Ensam.

Flygplanet fick inte med sig Daniel hem som planerat så jag har fullmakt och makt och får därmed åka ensam. Daniel svor högt både i Norge och Sverige och jag bara log medan han grämde sig till vansinnets rand. Inte för att jag förlorar tid med honom och absolut inte för att han sitter fast på en flygplats utan för att det är så jäkla typiskt oss; det blir aldrig som man har tänkt sig. Det blir aldrig som vi har tänkt oss.

Största leendet får jag för att jag blir så jäkla lycklig av sådana här saker. Knäppt kan tyckas men det blir aldrig tråkigt. Andra skulle slita sitt hår, riva upp himmel och helvete och banka huvudet i väggen men jag bara ler; genier klarar även kaos - det blir alltid så jäkla bra i slutändan.

För det kommer jag alltid att älska denne man.

Om att börja dagen med en sång.

2011-11-30T06:03:00.001+01:00

Vad är det för en dag? Är det en vanlig dag? Nej, det är ingen vanlig dag för det är Erika och Daniels husköpardag. Hurra, hurra, hurra!!!

Om det här med matematik.

2011-11-29T22:23:00.001+01:00

Ta 14 dagar.

Ta 6 personer.

Dessa 6 personer byter strumpor varje dag.

Varje dag går det alltså åt ett par, två strumpor, per person.

Sedan kastar du ner alla dessa strumpor i en tvättkorg.

Du tvättar.

Torktumlar.

Öser ner allt i en IKEA-säck.

Denna tisdagkväll bestämmer du dig för att det är dags att sortera.

När du räknat ut antalet strumpor så vet du också vad jag gör ikväll.

...maken ska hitta makan som Mirja skulle ha sagt.

Om att göra en apa till en... en.

2011-11-29T21:38:00.001+01:00

Efter sisådär 10 års nattarbete har jag absolut ingen koll på hur man får vardagen att gå ihop när man har ett vanligt Svennebananjobb. Jag kände mig helt avslappnad när jag åkte till jobbet vid 8, kände mig lite mer stressad när jag åkte därifrån för att hämta Arvid vid 17 och insåg att allt som fanns i kylskåpet var änden av en falukorvsring, mjölk till en kopp kaffe och bottenskvalpet av hans pepparkaksfil sedan senaste svängen.

Tur man har en flexibel onge som gärna åker på ICA och som gärna sitter på köksbänken och väntar medan mamma lagar husmanskost. Hrmpf, fiskgratäng i dillsås, gjord av självaste gourmetkockarna på ICA och simsalabim; efter 7 minuter i micron hade vi nästintill kostcirkeln på tallriken. Hann jag ju diska medan också. Jäkla bra grej det där med färdigmat! ;)

Fisk sägs det ju dessutom att man blir smart av och efter en lång kurs med rätt mycket kritik åt mitt håll (Erika! Du måste sluta showa, tona ner den delen av dig själv!) så kändes det som att jag behövde äta upp hela gratängformen själv.

Hur fan slutar en apa att vara en apa? Om jag tonar ner show, sprall, hit-och-dit-och-upp-och-ner och wohooo, hihiiii, brrrrr och jihaaa! så känns det som att det inte kommer att finnas någonting kvar. Meeeen; som jag har fått inpräntat i skallen idag; en roll i arbetslivet - en roll i privatlivet. Hur tusan ska det gå, när jag för att få utlopp för all min energi, dubbelsprallar varenda ledig minut? Stackars, stackars omgivning.

Om att det är roligt när det är kul.

2011-11-29T07:36:00.001+01:00

Mitt jobb har gett mig världens möjlighet. Det är the start of something good att lära mig ungefär hur mycket som helst och jag blir så exalterad att jag har svårt att åka hem från jobbet. Igår befann jag mig på jobbet från 16-02 och i morse vaknade jag långt innan väckaren ringde av förväntan inför dagens kurs.

Det gör ju inte saken sämre att jag blir morsa igen i eftermiddag heller. Så nu är det dags att diska alla kaffekoppar som har gått åt under den här veckan, inse att tre år inte livnär sig på havreknäcke med falukorv och sjunga Sjörövar-Fabbe som duett istället för solo.

Äntligen!

Om den här känslobergodalbanan.

2011-11-28T07:24:00.001+01:00

Igår var typ första gången i hela mitt liv som jag tyckte att första advent sög och det riktigt ordentligt. Jag låg i soffan och gnagde på en kebabpizza i fyra timmar och drack cola zero istället för glögg. Mamma sms:ade och frågade vad jag gjorde och jag svarade bittert: Ingenting och fick Det lät ju spännande! som svar. Humor!

Jag hade ingen familj hemma och det fanns ingen snö. När jag åkte till jobbet vid midnatt föll dock snöflingorna på mig och jag blev lika fånig som söndagens alla gulliga, mysiga och hjärtligt ljuvliga statusuppdateringar på facebook.

Idag är dock en ny dag och jag längtar redan till imorgon. Då får jag gå på kurs igen och så får jag hämta hem min lillbebis på nätta tre år. Dessutom så får jag ägna kvällen åt att springa runt, runt, runt i lägenheten och vara nervös som en fjortonåring över att Bby kommer hem på onsdag och jag inte vet vad jag ska ha på mig. Raka ben, plocka ögonbryn och locka håret. Som om han vore en guldfisk som glömmer från rotation till rotation hur jag ser ut, vilka plagg min garderob består av och att mina nyrakade ben faktiskt får stubb.

Förälskad, nykär, kär och hela kärleksregistret på en och samma gång. I Daniel, kids och livet. Vad jag är glad och tacksam över att det är så!

Om dagens låt.

2011-11-26T17:49:00.001+01:00

Jonas Åkerlund måste ha ett jävligt roligt jobb men det är ju inte post direkt.

Om sång och saknad.

2011-11-26T13:51:00.001+01:00

Var är Adele's vanliga oremixade 'Set fire to the rain' på Spotify? Jag hittar den inte och den är min all-time-singalong numera. Så fort den dyker upp på radion så höjer jag volymen tills dess att jag inte hör mig själv sjunga och sedan skrålar jag. Arvid sitter i baksätet och ropar: Inte sjunga, du kan inte sjunga mamma! och jag svarar: Man behöver inte kunna, huvudsaken är att det är roligt! och blixtsnabbt replikerar han: Det är INTE roligt!

Underbara unge. Jag saknar mina fina idag. Jag saknar min Arvid. Jag saknar min Daniel. Jag saknar kånkarongen och tröstar mig med strosande på stan mol allena och myslördag med bästa Helena som jag har förmånen att få rå om.

Det blir fint.

Om en sak som gör mig glad.

2011-11-25T13:34:00.001+01:00

Andras framgångar! Det är rätt lätt att bli avundsjuk och tänka korpsvarta tankar men den enkla lösningen är att erkänna: Fy fan vad glad jag blir för din skull men jisses vad jag är avundsjuk! För det är alltid avundsjuka det handlar om, avundsjuka som leder till att man missunnar någon annan dess framgång. Tjillevippen bara, spotta ut det istället och lär dig att glädjas åt någon annans framgångar medan du skapar dina egna. Här är en av mina finaste; Sabina och hennes Sabina Photography. Hurra för dig, oj vad du är bra!

Om söta barn och egentligen ingenting mer.

2011-11-25T09:25:00.001+01:00

Igår besökte vi Axel, Arvids tremänning, för första gången och Kid hade turen att bli klippt av kusin Sofie. Lillkusinbarnet mös i min famn medan det där hemska svampfluffet förvandlades till ett minne blott och Arvid blev så söt och stor att jag ville äta upp'n.

Efter två dagar hemma med mig är Kid nu tillbaka på förskolan och väntar på fredagsmys med sin pappa. Jag har tvättstugan, disken och tantlur i soffan framför mig. Klockan 14 har jag möte med chefen och 9 timmar senare gör jag helg. Imorgon, lördag, är jag lös och ledig utan varken barn eller jobb och är således tillgänglig om jag skulle falla någon i smaken. Jag tänker typ bio, vin och räksoppa eller stuga, pinnbröd, irish coffee och snölyktor. Mja, vi får väl se hur detta slutar...

Trevlig helg gott folk!

Om sanningen med pepparkaksdeg.

2011-11-25T01:24:00.001+01:00

Amen!

Om den här förskolan Östermalm.

2011-11-23T23:51:00.001+01:00

Jag gillade verkligen dagmammeverksamheten såsom att den är väldigt mysig, flexibel och familjär men vi bytte till förskola och Arvid har på kort tid lärt sig väldigt mycket och han trivs väldigt bra så på den punkten är jag mycket nöjd. Om jag får störa mig på några saker så tänker jag passa på att göra det nu och således också få ut det ur mitt system:

På förskolan Östermalm måste man lämna in schema för sex veckor vilket innebär en helsickes massa jobb och det är dessutom fullkomligt omöjligt för mig att veta mina tider om fyra veckor. Jag skriver därmed alltså ett fiktivt schema som jag lämnar in på sista anmälningsdag (för att jag drar mig in i det längsta för att göra det) och sedan springer jag med post-it-lappar mest varenda dag och ändrar tider hit och dit, allt eftersom mitt eget schema ändras.

Mellan 07:45 och 08:30 äter barnen frukost så då får man inte lämna. Har jag en kurs som börjar 08:30 så måste jag alltså lämna Arvid fyrtiofem minuter före utsatt tid. Är det någonting som jag och min son inte är så är det morgonpigga...

...och så en sak till:

Förskolan har tagit bort fotograferingen för att barnen blev så ledsna. Pyttsan, skyll på barnen! muttrar jag och vid beskedet sa jag: Oj så tråkigt, jättetråkigt, fruktansvärt tråkigt. Det var verkligen tråkigt att höra. Väldigt tråkigt. Så tråkigt för oss här hemma som bara får ha tre skolfotograferade barn på väggen och så avslutade jag med: Tråkigt!

Jag borde kanske ha dragit till med lipen och darr på läppen också men come ooooooon! Nu måste jag alltså boka snordyr studiofotografering för min son varenda höst för att få gulliga skruttkort på lillfis där han är nyvaken med bångstyrigt hår, lingonsylt på tröjan och tandgluggar. Bara för att han går på en annan skola än alla andra barn vi känner.

Sådärja, det var bitterfittans avslut på denna dag.

Om att man får ta från det undre lagret också.

2011-11-23T17:26:00.001+01:00

En pralin till kaffet var tanken med Aladdin-asken men Kid tänkte annorlunda och tog en liten mustugga av varenda liten pralin och sedan åt han upp dom som han ansåg vara bäst från både övre och undre lagret. Aaargh!

Om att man måste lära sig att krypa innan man kan gå.

2011-11-22T20:41:00.000+01:00

Jag var på kurs igår och åt årets första lussekatt. Jag var på kurs idag och åt årets andra lussekatt och så hann jag väl trycka i mig en sisådär 16 koppar kaffe och tre kanelbullar. Fysiskt sett så har jag lärt mig att mitt arsle inte orkar bära upp tyngden av min överkropp för dra mig baklänges vilken träsmak i röva' jag har haft, i sisådär sju timmar idag.

Jag har också lärt mig att jag inte direkt är den skarpaste kniven i lådan när lärda talar med varandra på latin. Att det lyser men att ingen är hemma och att jag är en aning bakom flötet. För att fortsätta svänga mig med uttryck så avslutar jag med att erkänna att det har varit rätt gött att damma av hjärncellerna, att dessa dagar inte har gått av för hackor, att jag i dagsläget är den svagaste länken i kedjan men att det gick som smort, att jag fått blodad tand och att jag tids nog ska få kläm på det här med.

...men dra åt Häcklefjäll, nu blåser det upp till snus och gärna tolv timmars sömn!

Om det här med att återvända med stil.

2011-11-21T21:42:00.001+01:00

Kid is back! ...och så fantastiskt roligt vi har haft det idag. Jag skrattar fortfarande åt dessa två spontana videoklipp som Arvid lyckades åstadkomma under kvällsfikat. Ibland går det som en dans och ibland går det helt enkelt inte som man har tänkt sig.

Mobilblogg/AW!

2011-11-18T16:56:00.001+01:00

After work med finaste flickorna på Plaza och bartenderns finska dialekt och tangodans runt vinflaskorna får oss att längta efter Finlandsfärjan. Vilken start på kvällen! Skål gott folk, nu ska vi leta efter slap-pinnar som vi kan ha som självlysande armband resten av natten.

Puss!

Om det här med Twilight.

2011-11-17T07:21:00.001+01:00

Jag har inte dragits med i den pubertala folkstormen med mina unga 28 år men är ändå rätt sugen på att ägna min lördag åt ett vampyrmaraton i Harlequin-anda. Bara för att avsluta hela kärlekskavalkaden med en biovisning på söndagen.

Jag misstänker att jag är en sån där smygromantiker med tonårshjärta som skulle kunna gilla det men förneka allt och istället ljuga och säga att jag såg Full Metal Jacket sjuttiofyra gånger i sträck under lördagen istället. Cool som jag är ;).

Jag tror att jag måste ge Edward en chans! Misstänker dock att allt kommer att gå i stöpet i och med att jag verkligen inte tycker att han är någon läckerbit och det är väl det (han) som är själva grejen...?

Det finns ytterligare några inslag som skulle kunna leda till ett fiasko;

att godiset tar slut.
att jag somnar.
att jag romantiserar detta filmmaraton och i verkligheten blir sjukt rastlös av att bara ligga i soffan.

Här i kommentarsfältet kan man ju vara anonym så frågan lyder; är det så bra som flickorna säger (a.k.a: som vi äldre inte vågar erkänna att vi innerst inne tycker)? ;)

Om det här med livet som det är på rikt'.

2011-11-16T18:27:00.001+01:00

Det är då själva satan att det ska upprepa sig var fjortonde dag! Kid är hos sin pappa fram till måndag, Daniel är i Norge till sista november och sex personer vid middagsbordet förvandlades till en. Som tur var frågade mamma igår om Daniel hade åkt och i samma mening undrade hon om jag ville ha matlåda. Så... microvärmd mat efter åtta timmars skönhetssömn i tempuren. Många timmar som borde lämna mig utvilad men istället tvingar mig att ta två alvedon och en ipren samt koka 8 koppar kaffe för att bli kvitt huvudvärken.

Jag terapilockar håret och lyssnar på Timbuktu (N.A.P.) och sedan låtsasshoppar jag en massa fina kläder till mig själv. Ni vet; lägg i varukorgen → gå till kassan → Oj, det här blev dyrt! → stäng webbläsaren.

Nu ska posten fram och jag med den. Torsdag imorgon och sedan fredag som betyder aspirantfredag med produktionschefsmöte och after work på Plaza med 9 fina flickor som belöning. Jag längt'!

Om ett kärleksbarn.

2011-11-11T17:43:00.001+01:00

För några dagar sedan föll mitt och Daniels lilla kärleksbarn av sin kvist. Inte hade vi hjärta att äta upp honom (henne?) heller så där ligg' lilltomatn' på micron och torkar ihop medan livet passerar revy... Det är allt lite sorgligt minsann.

Om det här med födelsedagsönskemål.

2011-11-10T22:10:00.001+01:00

Tre år fyllde fyra och ville ha pannkaksfrukost och Hulkentårta. Här får man välja frukost och middag själv på sin stora dag så D ställde väckaren på 6, väckte mig med nygräddade gröna pannkakor klockan 7 och klockan 8 åkte sockerstinna ungar till skola och förskola.

En dag som vi avslutade med Hulkentårta à la kladdkakaochmarängsamtchokladmousseplusvaniljkrämmedmarsipanlock, kakor, presenter och finfrämmande. Två födelsedagar återstår detta år; sju år fyller åtta och tjugoåtta fyller tjugonio och jag har redan bestämt vad jag vill ha på bordet på min födelsedag; en iPad 2, en digital systemkamera och så stuvade makaroner med lätt bränd falukorv och varm tacosmörgåstårta ;).

Trevlig kväll på er gott folk, nu är det irish och skräckfilm som gäller.

Om barn som fått välja själva. Faktiskt.

2011-11-08T11:06:00.000+01:00

Blivande fyra år var hemma sjuk idag och jag vaknade tidigare än väntat så vi åkte och hämtade hem mitt lillhjärta tidigare från dagis. Tre och fyra år har alltid väldigt spännande konversationer och det är ren och skär fröjd att sitta i framsätet och lyssna. Idag lät det såhär:

3 år: Min pappa har köttfärs, jag tycker inte om köttfärs, har din pappa köttfärs?

4 år: Nej, min pappa har skägg.

Japp, fyra år har en pappa med väldigt långt skägg. Så jag och det långa skägget tog lillfebran och han som inte gillar köttfärs och åkte till Happy Homes där de fick välja sina egna tapeter. Det slutade såhär:

Såhär ska det se ut om man snart ska fylla fyra...

...och såhär om man just fyllt 3.

Om det här med att inte hinna med igen.

2011-11-07T23:03:00.000+01:00

Nej men inte har jag tid med det här heller! Daniel kom hem i onsdags och med honom kom hela kånkarongen, på torsdagen var jag en fågelholk som hade jobbat natt och på fredagen fick min neurotiska ådra känna på spänning när tre ungar skulle ut på det djupa på badhuset.

På lördagen hängde Daniel uppe på hustaket och tjärade medan jag och ungarna låg i källaren och spöade varandra i biljard samtidigt som vi gjorde egna låtar via Songify. Lördagkväll firade vi i mammas födelsedagsära, vi firade hela kvällen och hela natten och på söndagen åkte vi till Happy Homes och sa: Ungar, säg vad ni vill ha på väggarna i era rum!

Bästa Anja fanns i personalstyrkan och hjälpte tackgodegud till och kidsen valde allt från Graffiti-tapeter till en rosa dröm. På söndagen firade vi farsdag en vecka för tidigt för att ens hinna med det och där vid midnatt skulle jag gå till jobbet men chefen erbjöd kompledigt så jag sov som ett barn med kikhosta som mildrades fint tack vare att Daniel serverade alvedon, treo, mollipect och coccilana.

Idag tittade jag på när Daniel sågade ett hål i parketten i huset för att se vad som döljer sig därunder och imorgon, imorgon ska vi köpa födelsedagspresenter till 3 år som fyller 4 och där innan torsdag ska vi hinna baka alla kakor och fixa en snitsig tårta och så ska jag jobba två nätter, hämta hem mitt eget lillhjärta och så lär det väl dyka upp en eller annan sak till.

Phew. Om tre veckor flyttar vi in. Håll i er!

Om att fira julafton var fjortonde dag.

2011-11-02T10:55:00.000+01:00

Baby is back! ...eller i Stockholm i alla fall och jag hinner fortfarande tro att flyget till Umeå ska störta eller att taxin hem ska köra in i nåt mitträcke men det är ju bara jag som tror det värsta. Som vanligt. Sedan skulle jag vilja skriva att det suger pung att bli tvungen att åka på jobbet första kvällen och andra kvällen och tredje kvällen men det är den bistra verkligheten och ett rätt otrevligt ord att uttrycka sig med.

Har jag berättat om vår första dejt? Han hade sina kids varenda ledig kväll och jag likaså så rätt snabbt insåg vi att vi skulle bli tvungna att träffas på dagtid. Så det blev en torsdag klockan 09 i ett hus långt ut i skogen där vi hade tänkt skotta in karameller och titta på film. Ni vet ju hur bra jag är på att titta på film... Jag satt i typ 6 timmar, i tre filmer, i för små byxor som skar in i höftbenen och drog in magen och kämpade med att inte somna. Var tionde minut sprang jag på toa för att nervöskissa och kolla så att kajalen inte rasat ner.

Något godis hade vi givetvis inte köpt så vi åt mackor med ost och gurka. Dessutom hade han kraschat med hojen just innan och var helt konvalescent. Krymplingen var charmigt nog nervöst klumpig och spillde ut mjölken och låg på golvet och kröp med disktrasan. Envis som han är och med sitt eviga Kan själv! så fick jag inte hjälpa till trots att karln hade brutna ben och revben och var täckt mer av bandage än hud.

Ja, det var första gången jag dejtade Kapen och när jag åkte därifrån hade jag mött Daniel.

Om det här med att alltid tro det värsta.

2011-11-01T21:05:00.000+01:00

Idag satt jag och Arvid och lekte med Play-Doh medan ugnen stekte potatisbullar och telefonen ringde. Jag brukar inte svara när främmande eller dolda nummer ringer men har börjat telefonträna en aning så jag svarade och det som mötte mig var ungefär det här:

"Ja alltså, du var här på cellprov, vi har hittat cellförändringar, det är förstadiet till cancer men det är ingen fara ska du se. Så jag skickar en remiss till Kvinnokliniken så får du en kallelse och så blir det antingen operation eller laser och det är ingen fara alls så du behöver inte vara orolig. Några frågor?"

...och allt jag hörde var cancer och att jag skulle dö så inte fasen hade väl jag några frågor. Jag grinade lite i min självömkande ensamhet och tänkte givetvis att jag skulle dö på fläcken: Herregud, Daniel kommer inte hem förrän imorgon och vem ska ta hand om Arvid idag medan min livmoder äter upp mig i en enda tugga innan jag ens hinner avsluta detta samtal?

Det här med att alltid tro det värsta är praktiskt i många sammanhang för att slippa bli besviken men ibland vore det ännu bättre med lite rationalitet. Dessutom brände jag potatisbullarna och bränd mat ger visst cancer det med har jag hört...

Om jag fick önska mig någonting till vinet.

2011-10-31T22:37:00.002+01:00

Jag har ältat detta hundra gånger med Daniel. Att jag vill ha en halväcklig pralin i mörk choklad att äta varje dag. En efter kaffet, en till vinet eller en före och efter kaffet och en efter vinet eller före och under och efter igen.

Den får inte vara för god. Jag får inte äta för många. Den ska liksom bara vara sådär. Jag tror att jag kommer att hitta det jag söker i denna ask. Aladdin är inte himmelskt, Aladdin är liksom bara lagom. Finns det ingenting annat så äter jag både från det övre och undre lagret men jag skulle aldrig få för mig att köpa en ask själv.

Förrän nu.

Om att ta den enkla vägen ut.

2011-10-31T20:51:00.000+01:00

Jag skulle behöva någon som kommer och tuttar eld på min klädkammare så att jag får ut nya kläder på försäkringen och slipper sortera, städa, vika, organisera, färgkategorisera och hänga upp på galgar. Gaaaaah! En enda skitjobbig sak kvar på rumptråkiga listan och jag vill ha en pyroman i mitt hus. Nejfan, nu glider jag och Killawarra in i mörkret och hoppas på att komma ut innan dagen gryr.

Update: Okej, det tog 32 minuter. Klapp, klapp på ryggen till mig själv som alltid lyckas dra ut på saker i det oändliga.

Om att känna eller inte känna Erika?

2011-10-30T21:15:00.002+01:00

Det sägs att det kostar sisådär 12 000:- för ett företag att göra en objektiv personbedömning på någon som man funderar på att anställa. Jag har haft förmånen att få göra detta och tyckte att det var fantastiskt kul. Allt från 40 Mensa-frågor à la vilken figur kommer näst till sisådär 200 frågor i stil med: Vill du bli stridspilot? Har du magproblem?

Vad kom då fram om mig egentligen? Ja, läs nedanstående sammanfattning, gjord av en person som absolut inte känner mig, och fundera på om det stämmer eller ej:

"Erika är positiv och trygg i sig själv och är förmodligen en högpresterande medarbetare inom Posten. Trivs bäst när det är kaos så att hennes kapacitet att lösa problem kan blomstra. Fokuserar då helt på att klara av allt i tid. Är impulsiv och spontan och inte strukturerad.

Erika är otroligt extrovert och sympatisk, vilket gör att hon tar mycket plats och vill ha allt ljus på sig men är samtidigt mycket mån om att vara omtyckt och bryr sig om och hjälper sina medmänniskor. Undviker konflikter om det går, speciellt inom vänkretsen. Hon har många vänner och verkar vara navet.

Erika har ytterst litet intresse för att hålla en strukturerad linje i livet. Hon är impulsiv och nyfiken och drivs i första hand av det som är kul och kan ge henne tillfredsställelse för stunden. Hon är både kreativ och hakar på allt som är nytt. Erika har lätt för att lösa uppgifter som ställer krav på logisk slutledningsförmåga. Hon ser hela tiden saker som hon vill prova att förbättra här och nu.

Erika följer inte regler och har svårt att föregå med gott exempel, t.ex. när det gäller att lyfta ergonomiskt. Hon vill bara få uppgiften gjord. Både ger och tar energi i en grupp. Bjuder på sig själv och sina misstag vilket gör att hon skapar öppenhet för att man får göra misstag bara man försöker. Avsaknaden av den strukturerade sidan och hennes vilja att få andras godkännande gör att hon kan uppfattas som otydlig.

Erikas framträdande styrkor: Engagerad, positiv, logisk förmåga, extrovert, driven och snäll."

Inte så illa pinkat om ni frågar mig.

Om att man är still när man är dö'. Inte när man är tre.

2011-10-30T19:09:00.000+01:00

Ja men det här gick ju bra. Första jag gjorde när vi kom in i salongen var att observera storleken på alla andra barn och rätt snabbt konstatera att mitt barn var yngst, minst och garanterat rörligast. Alla andra barn var godismutade och satt som små ljus. Mitt barn var helt omöjligt att godismuta i mer än tre tuggor.

Gick ju rätt bra första 20 minuterna, kanske 30 om vi räknar med reklamen. Sedan började Kid snurra, hoppa, byta från en stol till en annan och sådär pågick det sista 90 minuterna. Han var ju tyst, jag fick hans godis och platserna bredvid oss där vi satt längst bak var lediga så han fick tjollra på bäst han ville. Dessutom var vi på toa två gånger då Kid fick springa det snabbaste han kunde både dit och tillbaka och jeflar vad han sprang för att få utlopp för all energi,

Jag behövde bara rycka in en enda gång och det var när jag såg lillpekfingret hans sikta ivrigt på en lysande knapp på väggen som jag tidigare hade observerat att det stod PANIK på. Att trycka på PANIK-knappen mitt i en barnfilm är väl kanske inte att rekommendera...

Äh, vad tusan jag är nöjd. Försökte vara värsta bästa morsan och belöna med Happy Meal på hemvägen men Kid ville inte ha så vi åt spenatpizza med mozzarella, fetaost och kebabkött på istället. Jag kryddade med en kall Heineken. Funkade det med minsann. Funkade fantastiskt bra minsann.

Om riktig biopremiär.

2011-10-30T12:23:00.002+01:00

Idag ska pruttungen och jag gå på bio och se Bilar 2. Det kommer nog inte att gå så bra för sprall-i-brallan-Edfeldt att sitta still i 1h och 52 minuter men vad tusan, man måste ju testa och vi har strategiskt nog bokat platser väldigt nära utgången. Jag misstänker nämligen att vi kommer att spendera mer tid ute i foajén än i själva salongen men vi får väl se...

Om att det aldrig blir som man har tänkt sig.

2011-10-28T17:36:00.000+02:00

En överlycklig kille mötte mig på förskolan. En övertrött kille kom hem, dyngsur och kall, och en överhettad pojke hittade jag nerbäddad i sin säng efter att ha ropat att middagen var klar utan att få något svar.

Kid har feber, Kid sover, Kid vill knappast gå på Kulturcentrum och bio med sin morsa imorgon, på fyrtioårsfest på kvällen och besöka badhuset på söndag. Nu håller jag tummarna för att febran är borta när han vaknar så att det någon gång blir som man har tänkt sig.

Klockan är 17:34, jag får äta carbonara mol allena, skåla med mig själv, ensam skära bort yttersta biten på gurkan för att "man aldrig vet vad den har legat emot" och kalla mig själv Roland.

Om det bästa med den här dagen.

2011-10-28T15:16:00.003+02:00

Nu ni kära vänner, nu ska jag in i duschen och sedan skutta nerför swingen. Kid kommer hem igen och stannar ända tills på onsdag, jag är ledig och så har jag en nyinförskaffad Batman-tröja som väntar. Kommer att bli succé! Vi ses i Herrgärdans lekpark.

Om femtiotvå centimeter och 4155 gram halvthai.

2011-10-27T17:22:00.000+02:00

Idag fick lilla gullefjun äntligen sin pöjk. Redan igår klockan 17:15 kom det ett sms som inte innehöll något mer än jäkligt kaxiga orden: Nu jävlar. Kusin här tände direkt och tänkte att det skulle bli kusinbarn innan dygnets slut men fröken Andersson var lugnet själv och skulle minsann äta innan hon åkte in. Det är rätt skönt hur ärlig man blir inför en förlossning, jag citerar "Jag glömmer ju bort direkt hur ont det gjort. Nu har jag 3 minuter på mig att äta till nästa värk men då tror jag att jag ska pissa och skita ner mig och allt."

Ja, för er utan barn låter nog inte det här som någon höjdarupplevelse.

Det är det inte heller om ni frågar mig.

Där vid 20-tiden kom nästa sms och då var det rena rama SPA-behandlingen på förlossningen "Jag ligger här i badet" och jag bara: Ut med ungen innan jag går och lägger mig klockan 6! men kusin kallade sin förlossning för "Piece of cake" och "Vi får se hur fort det här går" som om hon krystat ut ungar sedan första potatisen sattes i Sverige. Jag hann jobba hela natten och jag hann somna på morgonen bara för att vakna till ett meddelande att han hittat ut.

Femtiotvå centimeter och 4155 gram halvthai sladdrade ut klockan 10:46. Jag är själaglad för Sofie, för Henrik, för bäs som fått fantastiska föräldrar och för mig själv men det allra bästa är att Arvid idag har fått en vän för livet.

Precis som Sofie är för mig.

Torsdagstrudelutt.

2011-10-27T14:22:00.002+02:00

Nu ska jag promenera till ICA Maxi och handla. Det blir kul...

Om Minisebran.

2011-10-26T16:29:00.002+02:00

Men se på tusan! Minisebran finns också och vänder sig till barn från 2-6 år. Det laddar du hem här.

Om en onsdag i oktober.

2011-10-26T16:21:00.001+02:00

Den här dagen erbjöd inte mycket mer än en adressändring och en skinkomelett. Jag är billös, snuslös, kod till VISA-kortetlös, kaffelös och sällskapslös. Två nätter kvar på jobbet och sedan ska jag och Kid ha en time-out-helg då vi bara fokuserar på varandra och på kvällarna ska jag dricka vin, skriva litterära mästerverk, äta chokladpudding med konserverade mandarinklyftor och grina till tjejfilmer. Det blir bra och det blir ju alltid som jag har tänkt mig också, eh...

Om att imorgon är en annan dag.

2011-10-24T18:25:00.004+02:00

Livet tenderar att komma i ketchupeffekt för fröken. Oftast går det jättebra, genialiskt, fantastiskt förträffligt och det är rosaskimrande, bubblande och går som en dans. Sedan kommer den där ketchupeffekten då det bara splatt! kommer allt på en gång och jag med mitt strukturerade, linjeformade liv blir alldeles upp och ner och hit och dit. Det ska tilläggas att jag oftast är oskyldig till alla dessa översvämningar, jag gillar ju inte ens ketchup.

Det bästa som finns under dessa stunder är post. Knäppt kan tyckas men det finns inget bättre jag skulle kunna tänka mig just nu. Nu lägger jag väl ut nån otillåten bild också så att jag får sparken. Well, keep 'em coming, imorgon är en annan dag sjöng Christer Björkman och det är en fruktansvärt dålig låt så vi klämmer in den meningen också.

Tisdag anyone?!
...och Daniel; kom hem till mig.

Om Sebran.

2011-10-23T10:58:00.002+02:00

Mamma tipsade om Sebran; "ett kul och lärorikt dataprogram med originell grafik och specialskriven musik som hjälper barn (ca 4-9 år) att lära sig läsa och räkna". Testa vetja!

O'boysöndag for mi boy, he's so O'.

2011-10-23T10:23:00.003+02:00

Om tomrum i hjärterum som blev stjärterum.

2011-10-23T00:21:00.000+02:00

Så blev det minsann fredag i fredags (skräll!) och Ess kom med sina ungar och ungefär hela trappuppgången fylld med packning. Ja, vinboxen fick inte ens plats i bilen utan den fick komma med extraleverans under kvällen. Daniel tyckte att vi skulle stå vid spisen, hemmamammor som vi är, men vi beställde pizza och dessutom fick dom pizzarester till utelunch i lekparken. Inte nog med det, vi serverade varken kålpudding eller fläskpannkaka till middag utan stekte hamburgare med cheddarost, delade ut personliga godispåsar och tillät nästintill hur mycket påfyllning som helst i saftmuggarna.

Barn har fått spela, vara uppe sent på kvällarna och kliva upp tidigt på morgnarna. Vi har i vanlig ordning ljugit för varandra så att tungorna blivit svarta och nu avrundar vi den här helgen. Klockan har passerat midnatt, vi har slitit påsen ur bag in boxen och sörplat i oss sista dropparna Kaptenen. Imorgon är det söndag och då tar vi på oss särken och går på gudstjänst och ber om syndernas förlåtelse.

Amen.

Om ineffektivitet.

2011-10-21T12:29:00.000+02:00

Idag hade jag några få saker att komma ihåg.

Tvätta
Ringa två telefonsamtal
Gå på ett spinningpass

Jag lyckades komma ihåg tvättiden och samtal nummer ett men det samtalet drog ut på tiden så pass mycket att jag missade samtal nummer två's telefontid och efter allt detta klappade jag mig själv på axeln och sa: Fy fan vad du är bra! och sedan glömde jag helt bort spinningen så nu känns det lite såhär:

Om att längta efter vintern.

2011-10-21T11:28:00.001+02:00

Åtta år säger att snön kommer när 3 år fyller 4 men jag hoppas verkligen inte att jag måste vänta ända tills dess. I vinter hoppas jag att vi tar oss iväg till en stuga någonstans där det egentligen inte finns någonting att göra mer än att vara utomhus. Denna säsong hoppas jag också att jag och Helena hinner åka bräda tillsammans, någonting som vi har pratat om tusentals gånger men inte lyckats åstadkomma på väldigt, väldigt många år.

Om ett lyckligt slut.

2011-10-20T10:51:00.000+02:00

Efter två års frekvent rännande till tandläkarhögskolan är det nu över. Varenda tand är hel och ren och det var nästan sorgligt att ta farväl av min tandläkare. Cecilia har ju trots allt varit med om ett olyckligt förhållande, en separation, en singelmorsas äventyr, en nyförälskelse, en flytt, en flytt till och ett husköp.

Tänk alla timmar som jag har sovit i tandläkarstolen. Alla fredagar som jag har helgsprallat med en tältduk i käften. Alla bedövningssprutor, allt paniksnusande mellan borrningarna och blod, svett och några tårar. Jisses, alla visdomständer är borta men jag är lite klokare. Det är rotfyllt och klart och visst finns det några smärtsamma stunder som jag aldrig vill uppleva igen, till exempel dessa:

Fifan, jag får rysningar än idag av dessa bilder. Minns ni tandläkarstudenten som opererade ut ena visdomstanden och karvade i mig trots att bedövningen släppt? Som slant med skalpellen och skar upp hela sidan inklusive läppen till tonerna av Lady Gaga's 'Pokerface' och lämnade mig såhär bedårande.

Det känns rätt bra ändå att det är över. Jag slutar aldrig att snusa igen.

Om en dag i sänder.

2011-10-19T14:21:00.003+02:00

Daniel åkte tillbaka till Norge och kvar blev jag och fyra ungar. Det tar en timme att titta på alla kritritade smågurkor, toapappersrullsprinsessor och fritidsskapade teleskop när det är dags för hämtning. I farmorns Volvo tog vi oss från A till B till C, från Sandbacka till Östermalm och slutligen hem till tonerna av Helen Sjöholm som sjöng på radion.

Jag och 6 år övertände som om det vore religiöst. En dag i sänder och vi sjöng falsett så att 3 och 4 år aldrig någonsin kommer att passera hörseltestet när man ska trycka så fort man hör ett pip. Hahaha, ja, jag skrattar fortfarande åt att åtta år skämdes och kröp så jävla långt in i jackkapuschongen. Ibland är det riktigt, riktigt kul att bli gammal och lik morsan och moster.

Nu är det alldeles strax dags för en repris! Först kaffe och sedan Erika, Kid och hela sprallande kånkarongen med kareta i, i en Volvo. Lyssna själv, det är fan omöjligt att inte le.

Om kärlek vid första!

2011-10-15T18:21:00.001+02:00

Idag förälskade jag mig i ett band.

Om att vara ung och senildement.

2011-10-13T07:34:00.001+02:00

Daniel anser att jag är fullkomligt senil vilket visserligen säkert stämmer. Han anser att jag ska ha snusdosan och plånboken i ett senilsnöre och med all rätt har han nu pyntat dörren med en post it-lapp och texten: Har du stängt kylskåpsdörren? Men nej, den är aldrig stängd och frysen glömmer jag öppen likaså. För att inte tala om kaffebryggaren och plattången som ständigt går varma och nu är det höst och jag ska tända ljus i varenda ljuslykta.

Jag vet inte hur man löser detta på bästa sätt för att i framtiden slippa sjuhundrafemtio gula klisterlappar på ytterdörren? Det bästa vore ju om jag lärde mig men det är nog för mycket att begära. Spisen däremot är jag riktigt noga med! Noll, noll, noll, noll! säger jag högt för mig själv innan jag går hemifrån men jag har ingen aning om varför... Det är ju inte så att jag står för matlagningen här hemma direkt.

Om ett blogginlägg till Maria.

2011-10-12T17:29:00.003+02:00

Maria tyckte att jag skulle skriva något och jag citerar henne: Du MÅSTE!!! NUUUUUUUUUUUUUUU och sedan fick jag ett antal förslag (Vad har du bakat på sistone, vad har ni ätit till middag, har du & kärleken gjort nåt kul, hur är tvätten, har du dammråttor, en finne på gång, hur känns det med huset, skriv en sång, lite poesi?) så whatthehell, here it comes:

1, Igår hittade jag fyra halvdöda bananer och efter en snabb googling på bananer +baka kom jag på att vi skulle baka en bananpaj som enligt hatsidan Familjeliv (som man alltid hamnar på om man googlar något) skulle vara "perverst" god. Ja, perverst. Bara ordet fick Daniel att vispa maräng som om det gällde livet och jag mosade banan med fingarna lite halverotiskt sådär. Hrmpf.

Egentligen vet jag inte varför jag skulle baka bananpaj då jag 1, inte tycker om pajdeg och 2, inte tycker särskilt mycket om banan. Hursomhaver, det blev en paj som man efter 10 minuter skulle ställa en plåt uppe på för att inte bränna marängen. Slutade med att marängen svällde typ en halvmeter och brände fast i plåten. Hela pajen hamnade i soporna men jag hann minsann smaka (helt dum i huvudet är jag inte) och den var rätt god, rätt pervers också eller så är det bara jag.

2, Igår var vi hos Catharina Vildcatta och åt delikat middag med amerikanskt tema. Med tre selektiva ungar och en som äter allt lyckades vi i alla fall med konststycket att få sex år att gnaga revbensspjäll som om det inte fanns någon morgondag och fyra år fick vi på dåligt humör när vi satte stopp efter en enda amerikansk pannkaka med mycket föräldraklingande orden: Hade du varit hungrig så skulle du ha ätit upp middagen!

Kid gnagde på en morot, alla andra föräldrar med hundra egna barn och tusen erfarenheter mer än mig skrattade när jag om och om igen sa: Tugga ordentligt! Det var dock ingen som skrattade när Kid satte i halsen, kräktes på vardagsrumsmattan och det var heller ingen som erbjöd sig att kräla runt på alla fyra och torka upp slem, magsaft, morot och vältuggade bitar av ribs. Närå, det var jag som ålade runt där i strumpbyxorna.

3, Daniel har varit hemma i en vecka och ytterligare en vecka återstår och redan har paniken uppstått över att vi inte hunnit göra så mycket och inte har så mycket tid kvar. Jag har jobbat, vi har varit på fest, vi har avslöjat hemligheter, visat huset för kidsen och så har två av fyra ungar varit sjuka. Utöver detta har Daniel bockat av saker på sin urtråkiga "Att göra"-lista vilket är den där listan som endast innehåller skittråkiga saker som man drar sig för att ta tag i. Det har varit mycket för fröken Fräken också som numera har tre lägenheter, två banker och ett hus i sitt namn. Hej vad det går! Så näe, vet du vad Maria, jag tror att jag får återkomma med punkt tre.

4, Men med tvätten går det bra ska du veta! Den där aldrig sinande källan. Jag går förbi tvättkorg 1 då och då och tänker: Jag borde boka tvättid! Jag går förbi tvättkorg nummer 2 då och då och tänker: Jag borde verkligen boka tvättid! Tvättkorg nummer 3 drogs in då vi i och med dess närvaro typ aldrig bokade tvättid...

5, Dammråttorna däremot lyser med sin frånvaro då jag igår, i Daniels frånvaro, trakasserade två hemmavarande barn genom att nitiskt dammsuga och torka golven. Till och med krälandes runt på alla fyra med en skursvamp på jakt efter varenda liten fläck. Fy fan vad huslig jag kände mig. Ni vet; städa, baka, duscha, raka benen, locka håret, fyra barn är ingen pärs, ögonskuggan sitter där den ska och jag är lite för bra för att vara sann! Ja, jag var lite i mitt esse. En sådan där dag som uppstår ungefär en gång i månaden. Max. Om man har tur.

6. Jag har två finnar. Båda två på hakan. Dom går att sminka över lätt som en plätt så det är ingen fara. Jag känner mig bara ung. Inte alls närmare trettio, snarare bara en dag äldre än igår. Dessutom vill jag i detta sammanhang påpeka att Verran blir 30 år gammal i januari medan jag en månad innan fyller unga 29!

7, Vi var som sagt i huset och hälsade på med kidsen. Jag pekade: Det här är ditt rum, ditt rum, ditt rum och ditt rum och det där jättestora rummet där nere med öppen spis som ni alla vill ha det är MITT OCH DANIELS sovrum! Nej men det känns bra om än lite kaotiskt. Jag letar tapeter och försöker engagera Daniel som är helt ointresserad förutom i att ha en åsikt. Där är han engagerad så pass att han sträcker sig till att säga: Ja, den är okej eller Nej, den där var ful. Alltså; vi har inte ordning på någonting. Den enda som har koll är Arvid som säger: Jag ska ha en robottapet.

8, Någon sång kan jag tyvärr inte komma med men åter igen önskar jag att Helena försöker minnas hur hennes hip-hop-hit från mellandstadietiden gick. Någon annan som minns mer än: Brandmannen som fick en medalj och visade sin emalj? Mjo, vi hade ett tjejband. Alla ville sjunga och spela trummor, ingen kunde. Det blev ingen karriär. Det blev nog inte mer än ett enda repetitionstillfälle när jag tänker efter.

9, Poesi har jag ännu svårare för. Läs en dikt för mig och jag kommer inte ens att kunna ljuga och säga att det är vackert. Jag är en känslodyslektiker som lär sig livets stora gåta; älska, glömma och förlåta eller skit i allt för det är ballt!

Slutligen; Daniel har kommit på hur man mobilbloggar till denna digitala plattform så bli inte förvånade om ni en vacker dag läser något som ni aldrig trodde att jag skulle skriva eller berätta så öppet om... ;)

Lycka är...

2011-10-09T00:25:00.001+02:00

...när mannen i mitt liv och min bror ler i samma sekund. När samma skämt är roligt, när släkten kärleksfullt kör en skämmes-allsång till en Bon Jovi-dänga som är värd en sing-a-long. När mamma omfamnar Daniel och moster dansar foxtrot med honom i otakt och trampar på tårna. Ni som är nära vänner med mig vet hur min vardag ser ut och med detta vill jag bara visa på hur jävla vackert det kan vara; -OM man väljer att se det ljusa, det fina och (det viktiga) i livet.

All kärlek till er; mest av allt till dig Daniel för att du om och om igen fångar mig när jag faller!

Puss!

Om en turkärring.

2011-10-03T12:34:00.001+02:00

Förra hösten var kusin Sofie och jag ute och dansade. Slutade med att jag tappade plånboken och fick låna ihop till 550 spänn för att tokimpulsivt kunna åka taxi från efterfesten i gryningen till Daniel längst ute i mörka skogen av ingenting. Plånboken fick jag tillbaka, alla kort likaså.

I somras var jag, Daniel. Helena och Mackan på Allstar och flådade oss med bubblet. Slutade med att jag tappade plånboken och fick leva på andras tillgångar resten av kvällen. Plånboken fick jag tillbaka, alla kort likaså.

Förra helgen var jag på TC med jobbet och åt trerätters. Slutade med att jag tappade körkortet. Kom till jobbet på måndagen och vad glider upp på bandet på brevresningen? Jo, givetvis mitt körkort som jag alltså har tappat bort tre gånger det här året.

Det finns minsann godhet här i världen.

Om det här med ryggskott under sex.

2011-10-03T09:35:00.000+02:00

Johanna kallar det dagens roligaste men jag är benägen att ta det till mycket högre höjder. Stefans felskrivning på en statusuppdatering på facebook är makalöst rolig. Kanske för att jag minns Stefans träningsprogram med rumpgung på Sweden Rock-gräsmattan mitt mellan Absinth och Kaptenen. Kanske för att jag kan visualisera övningarna som Stefan och Kapen skulle kunna utföra eller eventuellt promenaden à la "Håll i hatten, nu går det". Ja, jag vet inte men jag skrattar. Varenda gång jag läser.

Om fint folk med fyra ungar som alltid kommer sent.

2011-10-03T01:17:00.001+02:00

Då var helgen över och den här dagen bjöd alltså på Melvins dop. Jag, mitt Ess och fyra ungar sladdade in på parkeringen typ exakt trettiofyra sekunder innan klockan slog 13:00. Jag sprang i klackar, ungarna kom stövlandes efter mig, Kid ramlade i en vattenpöl och efter oss kom mamman med den vilda bebin och kyrkporten var låst!

Bara för att man inte döper sina barn så låser de ut en, dålig stil liksom. Mja, vi blev insläppta, Kid gick bananas bland kyrkbänkarna så att vi lite smidigt (hrmpf!) gled in i församlingsgården och tittade på fiskarna i ett akvarium istället.

En riktigt fin dag med gulliga ungar, världens bästa morsor, smarrig middag på Tobaksvägen och en chipsmutad treåring i baksätet som tack vare snacksen höll sig vaken ända hem men inte mycket mer än så. Imorgon blir jag ensam igen men som tur är; postal.

På onsdag kommer Daniel hem igen och då ska jag sjunga och dansa till den här:

Om man gör mycket går tiden snabbt.

2011-10-01T20:59:00.000+02:00

Arvid stal på egen hand en kexchoklad från högsta hyllan i kylskåpet imorse. Det var bara en mycket lurig kille som stod i hallen innan klockan slagit 10 och sedan lyckades lura mig att allt var i sin ordning medan han själv gömde sig i vardagsrummet, fick upp förpackningen och tryckte i sig tre fjärdedelar innan den tidigare imundigade mannagrynsgröten sa att det var fullt i magen.

Bion var en succé, likaså shoppingrundan, Happy Meal-lunchen, besöket hos mormor och morfar samt den festliga avslutningen med pyjamasparty på Svampstigen. I Daniels frånvaro checkar jag in hos världens bästa Ess som har sin make på arbetet i natt.

Imorgon håller vi tummarna för att vi inte börjar brinna när vi kliver in genom kyrkporten. Nejrå, vi ska inte gifta oss men Melvin ska upptas i den kristna kyrkans gemenskap och vi ska dricka kyrkkaffe och låtsas som att vi också döpt våra barn och får delta i gemenskapen.

Trevlig lördag på er, nu ska jag låtsas som att jag är 12 år igen och sover på Furuvägen 21.

Om en neurotisk soppa.

2011-10-01T08:15:00.000+02:00

Idag ska Kid och jag göra biopremiär! Trettiosex minuter sitta still och jag tror att det är länge nog för sprall-i-brallan-Edfeldt som har ungefär lika mycket ro i kroppen så att det räcker en halv reklamfilm. Trettiosex minuter är väl dessutom vad jag orkar med när jag ska vara nervös över att han ska sätta biogodiset i halsen.

Håll i er, nu kör vi; Grobi & Bulten!

Om 100 bilar som fascinerar liten och 0 intresse hos stor.

2011-09-30T16:37:00.002+02:00

Tjugonio spänn och en glasstrut och jag är typ bäst i världen. Genialt! tänkte jag på affären, sjuttiofyra bilar senare är jag inte lika imponerad av mitt fynd. Blixten, Klink, Klonk, Rödis, Flo, Ramone, Bettan, Derek Dekal, Glenn Glidare, Robbie Relax, Chick Hicks, Harald Herrgård, ja you name it... Sådärja, bara 26 bilar kvar och jag som avskyr sånt här trams och är en stofil som tycker att Bamse, Flåklypa Grandprix och Skrotnisse är kvalitet.

Om att vilja diskutera (men inte duscha) när man är 3.

2011-09-29T23:13:00.000+02:00

Om att gå på halvfart.

2011-09-29T13:04:00.001+02:00

Idag är jag på ett skitrisigt humör och jag är fullt medveten om att man själv väljer sina stunder. Idag har jag därför valt att självömka för att jag tametusan inte har någonting roligt på heltid. Jag jobbar deltid, jag har barn halvtid och sambo mindre än så. På heltid har jag bara dom tråkiga sakerna som råttfärgad utväxt, disk och fulla tvättkorgar. Fifan.

Meeeeen, det går snabbt över. Fyra kaffekoppar, nån självömkande tjuvrök och sedan lägger jag mitt hjärta i Rödrävens händer som styr upp det där så fint. I eftermiddag är jag tillbaka och berättar nån rolig grej.

Inte så bråttom bara. Först ska jag känna mig tjock, ful och fattig. Det blir bra.

HUR MÅNGA HAR DRUCKIT KISS?

2011-09-29T12:48:00.001+02:00

Det är rätt många som faktiskt har gjort det och fler lär det nu bli!

Kid is back!

2011-09-27T23:03:00.002+02:00

Ord kan inte beskriva känslan som infinner sig när hjärtat svämmar över av kärlek.
När ett så litet hjärta fyller ett så stort hjärta som mitt.

Om the A team.

2011-09-27T07:55:00.002+02:00

Men godmorgon på er! Jag är en snart 29-årig tjej som vaknar av mig själv vid 6-tiden på morgonen och längtar efter frukost. När blir man egentligen less på att äta samma sak? ;) Idag ska jag på Hälsoinspiratörskurs vilket alltid är lika kul. En skön blandning av människor; allt från brevbärare i Arjeplog till direktreklamsjeppar från schtaaan'.

Men det bästa är inte det. Det bästa är att jag får promenera direkt från Folkets Hus till Förskolan Östermalm och hämta hem mitt lilla gryn. Jag blir typ grinfärdig av tanken och förstår inte hur jag ska kunna hålla mig i 8,5 timme till (!).

Dagens sköna start på dagen står Ed Sheeran för, lyssna bara;

Om att tjuvstarta helgen på en måndag.

2011-09-26T07:00:00.003+02:00

Lillprinsen min kommer hem imorgon och jag håller på att längta ihjäl mig! Spindelmannendräkten är nytvättad, Batman-kostymen hänger i hans rum och jag tror att det här kan bli en hur bra vecka som helst. Jag har jobbat sista natten för den här veckan och redan idag, måndag, är det bara ett kvällspass och en inspirerande hälsokursdag som återstår.

Rätt gött att tjuvstarta med helg redan idag må jag säga!

Om en söndag med stort S.

2011-09-25T15:53:00.001+02:00

Hurt, hurt, söndagspromenad mol allena till SR's dokumentär om tsunamikatastrofen. Rysningar och tuppskinn (istället för gåshud) längs med hela kroppen under 7000 steg. Tanken var väl att jag skulle promenera minst det dubbla men halvvägs kom jag på att jag inte stängt av kaffebryggaren så det var bara att vända om men så är det att vara jag...

Det är söndag med stort S och jag är en mjukisbyxmupp med inbokad tvättid. Filmmaraton från soffan, kanske en kebabpizza och givetvis den fortsatta jakten på tapeter...

Om en riktig bulle klockan 02:52.

2011-09-24T02:55:00.002+02:00

Ja alltså, jag känner att detta är är ett högst relevant ämne att ta upp klockan 02:52 på en fredagnatt:

Kanelbullar.

Besvikelsen när någon bjuder på bullar och det är ena pyttepyttesmå törpaltar som ligger på serveringsfatet. Eller då man hälsar på någon som har en senil mormor eller farmor som tror att hon fortfarande kan baka men i verkligheten har glömt hälften av ingredienserna så att bullbiten är så hård att man kan slå ihjäl sin kamrat med den. Alternativt att det är ett enda litet törbröd som fastnar i gommen för att fyllning är väldigt jättedyrt.

Lyxproblem utan dess like.

Samma problem uppstår klockan 02:52 på en fredagnatt när man inte kan sova och gräver genom frysen och hittar en bullpåse. Lycka vänds snabbt till besvikelse då man inser att det är kidsens bullar och kidsen är ungefär lika bra på att baka som den där senila mormodern. Det är liksom roligare att rulla ihop rullen än att fylla den med det som gör den god.

Snart tjugonio år av research har dock lärt mig vissa kännetecken; lita aldrig på en bulle som ser fin ut; flätad eller snurrad eller vad tusan det nu är för hantverk, den är alltid torr. Lita aldrig på en bulle som ryms i munnen i en enda tugga; den är bakad av ett barn och alltid torr. Lita aldrig på en bulle utan bullform, den är alltid torr. En riktig bulle är smet-och-klet och det allra viktigaste; man ska kunna ta loss den innersta delen av bullen där det godaste finns och äta upp den allra sist, som den runda och allra finaste mittbiten av Västerbottensosten.

Här är mina tips på människor att besöka om ni vill ha en riktigt god bulle.

Mamma

Lotta

Veronika

...och så jag såklart! ;)

Om missar och hissar.

2011-09-24T01:10:00.000+02:00

Mjahaaaa, då ska fröken ner i Tempuren i hur många timmar hon vill och det känns förbaskat ensamt må jag säga. Hur ska det gå med tre egna våningar när jag är såhär ensam i ett väldigt bebott hyreshus?

Dagen i övrigt har inte bjudit på någonting mer än ungefär sjuttiofem döda blomflugor (HA!). Jag har ätit dumlekakor istället för att gå på bodypump och jag hade tänkt springa efter jobbet men då hittade jag chokladglass med maränger i frysen och då var valet enkelt. Nya tag på måndag men först väntar morgondagens postala höstarrangemang som är en härligt blandad kompott av teambuildingövningar utomhus och trerätters inomhus på TC.

Innan jag lägger mig hyllar jag Hannah med H som kämpar på, mamma som i vintras gav mig ett kaffefilter som går att återanvända (thank god nu när mina pappersfilter är slut!), Cecilia på mitt jobb som alltid (och då menar jag alltid) är så jäkla glad och Daniel som ser till att allt fixar sig så länge man är positiv och hänger med.

Caramba and good night,
nu är det liggläge med Carlos Ruiz Zafón.

Sånt här är så nördigt kul.

2011-09-23T17:11:00.001+02:00

Om att vara buzzador.

2011-09-23T16:37:00.000+02:00

Att vara buzzador är ett riktigt roligt vardagsnöje. Ett paket hem i brevlådan som innehåller allt från matlagningsprodukter till sminkborttagning och barnmat. Gratis är gott heter det ju och visst är det så. I skrivande stund väntar vi på att hårlössen ska attackera (great!!!) så att vi får testa produkten AntiLice. Detta samtidigt som vi har möjlighet att testa att hyra obegränsat med tv-spel eller filmer från LOVEFiLM och få personliga spellistor via Digster. Du som vill testa Digster Premium kostnadsfritt i 6 månader går till http://www.digster.se/ och anger koden: buzzador.

Om du själv skulle vilja testa att vara buzzador så klickar du här, vill du läsa mer innan du bestämmer dig så klickar du här.

Om en treåring.

2011-09-22T14:45:00.002+02:00

Mitt lilla hjärta, det bästa jag har och det största i livet, fyller tre år idag! Shit pommes, nu förändras livet: det är till exempel legalt att leka i Maxi's lekland och flygpriset höjs (...redan vid två, Erika Lundgrens anm.). Något som givetvis måste firas och det gör vi hemma hos mormor och morfar med schläktn'.

Hurra!!!

Om Dragon Dictation.

2011-09-21T14:44:00.000+02:00

Någon som har testat Dragon Dictation? Det har jag. Jag tänkte att det kunde vara en kul grej med en sån där app som översätter tal till text. Den hade ju fått himla bra betyg och det hade säkert varit kul, -om det hade funkat men det gick sådär. Tanken var att diktera ett fint godnatt-mess till Daniel men jag fick inte riiiiiiktigt till det...

Om en till jäkla frukostbild.

2011-09-21T11:18:00.001+02:00

Tack underbara Ess för att jag och mitt minimonster fick komma och erövra ert hem igår. Makaroner och köttfärssås med falukorv och klapp, klapp, klappa händerna när du är riktigt glad medan ett barn drog ett annat i håret och det tredje saknade sin napp och gal som en tupp i bebisstolen. "Jag är fan inte riktigt klok som har som förstahandsval att hälsa på min trebarnsbelönade vän när jag blivit av med min trebarnsbelönade kärlek!" konstaterade jag medan kidsen rymde från mitt fasta grepp och gömde sig bland gummistövlar och regnställ inne på Maxi.

Idag njöt jag och Kid av en riktigt fin morgon som började med sovmorgon ända till 9. Noga planerat då jag ringt till förskolan redan igår och senarelagt vår ankomsttid. Frukost efter det och så några jobbrelaterade samtal för att planera det sista inför lördagens personalarrangemang.

Jag har sorterat tvätt efter färg och temperatur, bokat tvättid, diskat bort disken, laddat med en ny häxblandning för att döda blomflugorna och så tänker jag ägna resterande ledig tid åt att sortera papper i pärmar, läsa lite bok, tantlura tempurstyle och googla barntapeter.

Idag känner jag inte för att umgås med nån. Det är rätt gött att digga sig själv så pass mycket.